Vad ska du bli när du blir stor?
Att veta svaret på den frågan är inte alltid helt lätt, att välja utbildning och yrkesval är för många ganska svårt. Självklart ska du utgå ifrån ditt eget intresse och låta det påverka valet av utbildning och yrke. Det kan samtidigt vara viktigt att ta reda på hur arbetsmarknaden ser ut, vilka karriärmöjligheter som finns och annat som kan vara viktigt för dig. Det kan också finnas olika vägar till ditt drömyrke och vägen dit behöver inte alltid vara spikrak.
”sometimes on the way to the dream you get lost and find a better one”
Både Arbetsförmedlingen och Saco publicerar årligen rapporter över hur framtidens arbetsmarknad förväntas att se ut.
Om fem till tio år beräknas det finnas goda chanser till jobb inom följande yrken:
- Agronom och lantmästare
- Apotekare
- Arbetsmiljöingenjör
- Arbetsterapeut
- Arkitekt (byggnadsverk)
- Audionom
- Barnmorska
- Beteendevetare
- Bibliotekarie
- Biolog
- Biomedicinare
- Biomedicinsk analytiker
- Civilingenjör
- Civilekonom och ekonom
- Diakon
- Dietist och nutritionist
- Djursjukskötare
- Fysiker och sjukhusfysiker
- Fysioterapeut
- Församlingspedagog
- Förskollärare
- Geovetare och naturgeograf
- Grundlärare
- Hälsovetare
- Hortonom, landskapsingenjör och trädgårdsingenjör
- Högskoleingenjör
- IT-akademiker
- Inredningsarkitekt
- Jurist
- Jägmästare, skogsvetare och skogsmästare
- Kemist
- Kiropraktor
- Kommunikationsyrken
- Landskapsarkitekt
- Logoped
- Läkare
- Matematiker och statistiker
- Miljöakademiker
- Musei- och kulturmiljöyrken
- Officer
- Optiker
- Personalvetare
- Planeringsarkitekt
- Präst
- Psykolog
- Receptarie
- Samhällsvetare
- Socionom
- Speciallärare och specialpedagog
- Studie- och yrkesvägledare
- Tandhygienist
- Tandläkare
- Veterinär
- Yrkeslärare i gymnasieskolan
- Ämneslärare
Faktorer som påverkar utbudet av arbetskraft inom ett yrke
Utbudet av arbetskraft inom ett yrke påverkas av flera faktorer som avgör hur många som är tillgängliga på arbetsmarknaden. Dessa faktorer kan förändras över tid och påverkas av både individers val och samhälleliga förhållanden.
• Hur många som examineras.
• Hur många som går i pension.
• Hur många som blir föräldralediga, långtidssjukskrivna och tjänstlediga för studier eller för att prova-på ett annat arbete.
• Vad de som redan har utbildat sig väljer att arbeta med.
• Migration, både in- och utvandring.
• Regler om vilka kompetenser som krävs för att få utöva ett yrke, t.ex. legitimationskrav.
Faktorer som påverkar efterfrågan på arbetskraft inom ett yrke
Efterfrågan på arbetskraft förändras över tid och påverkas av både ekonomiska, tekniska och samhälleliga faktorer. Dessa kan skapa nya jobbmöjligheter eller minska behovet av vissa yrkesgrupper.
• Befolkningens ålder, t.ex. fler äldre betyder ett ökat behov av vård och omsorg.
• Tekniska innovationer.
• Ändrade konsumtionsvanor.
• Konjunkturens utveckling, både nationellt och globalt.
• Politiska förändringar, beslut och nya lagar.
• Nya sätt att organisera arbete, t.ex. globaliseringen och bemanningsföretag.
Konkurrens om jobben
Arbetsmarknaden brukar grovt delas in i tre olika kategorier, liten konkurrens om jobben, balans och stor konkurrens om jobben.
• Liten konkurrens = fler jobb än utbildade/jobbsökande. Arbetsgivarna har svårt att hitta personal. Möjligheterna att få jobb är därför goda eller mycket goda.
• Balans = balans mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft. Det betyder att det är ungefär lika många utbildade/arbetssökande som det finns arbeten.
• Stor konkurrens = fler utbildade/arbetssökande än vad det finnas jobb. Möjligheten att få ett jobb är därför sämre.
Var god se >> yrkespresentationerna inom kategorin "Lätt att få jobb".