Specialpedagoger hjälper till att underlätta inlärningen i skolan för de elever som har behov av särskilt stöd. Det kan vara elever med läs- och skrivsvårigheter eller elever med psykiska eller intellektuella funktionshinder. Specialpedagogen kan också vara ett pedagogiskt stöd åt lärare. En del specialpedagoger är specialiserade på tal- och språksvårigheter, på synskadade, hörselskadade eller utvecklingsstörda elever.
Till skillnad från speciallärare har specialpedagoger framförallt en handledande roll, meningen är att de skall arbeta tillsammans med personal och ledning och bidra till skolans pedagogiska utveckling.
Speciallärare kallas en lärare som arbetar med elever i förskoleklass, grundskolan, gymnasieskolor eller vuxenutbildning som är i behov av särskilt stöd. Vissa speciallärare är specialiserade på tal- och språksvårigheter, på synskadade eller hörselskadade elever eller intellektuella funktionshinder. Specialläraren har en utbildning direkt riktad mot att arbeta med elever i behov av särskilt stöd.
Utbildning
Specialpedagoger utbildas vid ett 10-tal högskolor/universitet (uppgift från maj 2017). Oftast är utbildningen en påbyggnadsutbildning för yrkesverksamma lärare. För behörighet till det Specialpedagogiska programmet krävs det att man tar ut sin lärarexamen och arbetar sedan som lärare eller pedagog i minst 3 år på minst halvtid.
Specialpedagogen är, alltså, en Iärare som har genomgått en specialpedagogisk påbyggnadsutbildning.
Specialpedagogexamen brukar på engelska heta Postgraduate Diploma in Special Educational Needs.
OBS! Under 2017 beslutade den svenska regeringen om att utbildning i neuropsykiatriska funktionsvariationer (NPF) ska bli en obligatoriskt del i utbildningar för speciallärare och specialpedagoger, vilket är ett viktigt steg mot att göra Sveriges skolor mer tillgängliga för barn och ungdomar med NPF. Speciallärare och specialpedagoger kommer i och med detta beslut bli ännu tydligare bärare av den fördjupade kunskapen om funktionsnedsättningar.
Visste du att...?
Ca 81% av barn och ungdomar i Sverige spelar spel (uppgift från januari 2017). Spelens komponenter, dynamik och design är konstruerade för att engagera, och de verktygen kan man plocka ur spelen och använda för att motivera elever till att prestera bättre och dessutom få ett tydligare sammanhang i skolan. Metoden har också visat sig mycket givande i arbete med elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Gamification (eller spelifiering) handlar inte om att spela spel, utan om hur pedagogik och psykologi kan samspela för att öka engagemang, effektivitet och arbetsglädje i skolan och/eller i andra lärande situationer.
Länktips
- sverigesradio.se/sida/artikel - om kunskapskraven på grund- & gymnasieskolorna (är de för svåra?) - artikel från 16 mars 2018
- dyslexi.org - Dyslexiförbundets hemsida
- fordetvidare.se - Läraryrket - något för dig?
- csn.se/partner/nyhet - om Högre bidrag för elever som läst på Introduktionsprogrammen (från 1 juli 2018)
- framtid.se/reportage - Obligatorisk Prao från HT18
- naturvardsverket.se/allemansratten
- framtid.se/reportage - Skolans dag 12 september.