På denna webbsida använder vi Cookies (Kakor) för att du skall få ut mesta möjliga av ditt besök på sidan.
Genom att använda webbsidan godkänner du användningen av Cookies, som beskrivs i vår Integritetspolicy

Jag förstår

Biomedicinare

Biomedicinare

Varför får vissa människor cancer? Hur tas nya läkemedel fram? Om du är intresserad av dessa eller liknande/näliggande kunskapsområden, är kanske detta yrket heIt rätt för dig!
Inom biomedicin och läkemedelsutveckling behövs kunskaper om grundläggande biologiska mekanismer som förklarar hur kroppen fungerar.  

Biomedicinare (eller medicinska biologer) sysslar med forskning på universitet eller i det privata näringslivet. Biomedicinare kan också jobba med produktion och framtagning av läkemedel. 

Biomedicinare har en arbetsmarknad inom läkemedelsindustrin, bioteknikindustrin och sjukvården. Man kan också bli vetenskapsjournalist, jobba (bIand annat administrativt) med IäkemedeIspatent (se gärna info i yrkespresentationerna: IP-konsult, Patentingenjör, Licensexpert och Patentombud) eller få anstäIIning som "medicinsk expert" vid olika myndigheter.

Vad är skillnaden mellan Biomedicinare och BMA?
Generellt, så jobbar biomedicinska analytiker (BMA) med att ta fram underlag till läkare, så att de kan bedöma om en patient har en viss sjukdom, hur utbredd sjukdomen är samt huruvida en viss behandling har gett positiva resultat.
Biomedicinare arbetar, däremot, allt som oftast med medicinsk forskning och läkemedelsutveckling.
BMA, biomedicinsk analytiker, är en yrkesexamen med legitimation där du lär dig mäta olika funktioner i kroppen på patienter eller genom prover i laboratorium.
Kandidatprogrammet i Biomedicin ger en generell examen som ger behörighet till vidare studier på masternivå. Det är en mer forskarförberedande utbildning, där man lär sig om sjukdomars uppkomst och hur de ser ut i kroppen; om hur vissa sjukdomar kan diagnostiseras och botas men du träffar inte patienter i någon större utsträckning (vilket t.ex läkare gör).

Vad är skillnaden mellan Biomedicinare och Läkare?
Som läkare träffar man patienter och ställer diagnoser samt föreskriver läkemedel.
Som biomedicinare lär man dig mer om sjukdomars uppkomst och hur de ser ut på molekylär nivå.

Utbildning

Biomedicinprogrammet är en 3 år lång utbildning (på heItid) som Ieder tiII kandidatexamen. Det är en omfattande grundutbildning inom det biomedicinska området med tyngdpunkt på molekylärbiologi och med stark koppling till människan och hennes sjukdomar. Man läser bIand annat kurser i medicinsk kemi, cellbiologi, genetik och sjukdomslära. För varje kurs fördjupar de studerande sina kunskaper i hur celler och organ samspelar i komplexa nätverk och hur och varför det kan uppstå fel, dvs hur sjukdomar uppstår och fortskrider.
Det är inte någon yrkesutbildning, utan man får en generell examen efter avslutad utbildning på biomedicinska kandidatprogrammet.
Kandidatprogrammet i Biomedicin på Karolinska Institutet i Stockholm ges, sedan hösten 2014, helt på engelska.

Om rankning av högre utbildningar inom kunskapsområde Biologi - var god se shanghairanking.com/Shanghairanking-Subject-Rankings/biological-sciences.

Karriär och arbetsmarknad

Med en kandidatexamen i biomedicin kan man välja att söka till olika masterprogram (högskole-/universitetsutbildning på avancerad nivå i två år på heltid), t.ex i entreprenörskap, marknadsföring eller folkhälsovetenskap.
Den vanligaste sysselsättningen för biomedicinare är inom life science och medicinsk forskning. Ca 75% av dem som avslutar masterprogrammet fortsätter till forskarutbildningar i Sverige eller utomlands.

Möjlighet att (genom komplettering) få BMA-legitimation
Har man läst färdigt utbildning inom Biomedicin och har tex tagit ut en kandidatexamen i biomedicin, kan möjlighet finnas att komplettera sin utbildning till yrkesexamen som biomedicinsk analytiker genom att ansöka till kompletteringsutbildningar eller genom att läsa efter en individuell studieplan; den möjligheten kan finnas vid olika svenska lärosäten; och därefter, dvs när man har tagit ut yrkesexamen, kan man ansöka om BMA-legitimation hos Socialstyrelsen.

Övrigt

Det kan ibland vara svårt att få det klart för sig vad skillnader mellan det här yrket och det "närliggande"/liknande yrket BMA är. Man kan kanske bättre förstå de skillnader om man jämför utbildningar som leder till de två yrken. Jämförelse mellan utbildningar (BMA och Biomed.programmet) finns nedan:
på båda utbildningar läser man ungefär samma ämnen men vanligtvis läser man på biomedicinprogrammet mer kemi, än på BMA-programmet.

Biomedicin-programmet:
– leder till kandidatexamen med biomedicin som huvudområde;
– Biomed.programmet har mer fokus på teoretiska moment (jämfört med BMA-programmet);
– utbildningen på biomed.programmet innehåller inte någon obligatorisk praktik;
- man läser vanligtvis mer kemi, jämfört med BMA-programmet;
och
-förbereder (i första hand) till fortsatta studier på avancerad nivå /magister, 1 år... eller master, 2 år/.

Biomedicinsk analytiker (BMA-programmet):
– leder till en yrkesexamen som biomedicinsk analytiker (BMA) vilket gör att man kan ansöka om legitimation som biomedicinsk analytiker samt till kandidatexamen (i biomedicinsk laboratorievetenskap);
– har mer fokus på laborativa moment, dvs mer praktisk inriktning (jämfört med Biomedicinska programmet som är mer teoretisk);
– innehåller obligatorisk praktik, så kallad verksamhetsförlagd utbildning (VFU);
- man läser vanligtvis mindre kemi, än man gör på biomedicinprogrammet;
– BMA-programmet förbereder i första hand för att direkt efter utbildningen börja arbeta.

Mycker förenklat kan man säga att BMA-programmet är en lite mer PRAKTISK UTBILDNING som innehåller obligatorisk praktik och tanken är att man direkt efter utbildningen ska ansöka om Legitimation (hos Socialstyrelsen) och kan börja jobba och bl a hantera patientproverna i sjukvården.
Och Biomedicin-programmet är en mer TEORETISK UTBILDNING utan praktik inom programmet och tanken är att man läser sedan vidare, dvs söker till utbildningar på avancerad nivå. Som biomedicinare kan man inte få legitimation och kan med det inte hantera patientproverna inom sjukvården.

Visste du att...?
"Cyborg" är ett ord som beskrivet en "cybernetisk organism", det vill säga en organism som består av såväl biologisk vävnad som syntetiska delar. Termen "cyborg" myntades år 1960 av Manfred Clynes & Nathan Kline i en artikel om möjligheter att använda självreglerande människa-maskin-system vid rymdresor. Det finns idag (år 2017) ett antal personer med bioniska lemmar /armar och ben/ eller med hörselimplantat. Syftet är i första hand att återställa förlorade funktioner men även i alltmer större utsträckning även att förbättra människors förmågor /ex. kan en bionisk arm rotera i 360 grader, vilket en naturlig människoarm inte kan göra/.

Lilla ordboken
DNA (förkortning av engelskans deoxyribonucleic acid) eller deoxiribonukleinsyra är det kemiska ämne som bär den genetiska informationen, arvsmassan eller genomet, i alla av världens kända organismer (med undantag av RNA-virus); DNA-molekylen finns i identiska kopior i varje cell i en organism.

Kika också gärna på fIera yrken, försIagsvis: expert, bioIogkemist, kemiingenjörIäkemedeIskemist, IäkemedeIsutveckIare och BMA

Länktips

14 liknande yrke(n)

MINA ÅSIKTER OM DETTA YRKE

Jobbar du inom detta yrke och tycker att något saknas eller inte stämmer i vår beskrivning?
Fyll i formuläret så lyssnar vi gärna på dina åsikter.