På denna webbsida använder vi Cookies (Kakor) för att du skall få ut mesta möjliga av ditt besök på sidan.
Genom att använda webbsidan godkänner du användningen av Cookies, som beskrivs i vår Integritetspolicy Ok

Jurist
Spela filmen

Jurist

En jurist är expert på att analysera och lösa juridiska problem och tolka lagar och avtal. Arbete med juridik finns i de flesta branscher.

Som jurist kan du arbeta med utredningar, förhandla, granska eller upprätta kontrakt och andra rättsliga handlingar.

Arbetsuppgifterna som jurist skiftar mycket beroende på vilket område man jobbar inom. Som jurist kan du t.ex arbeta som Förtagsjurist, Verksjurist, Affärsjurist, Skattejurist eller så kan du arbeta som Utredare på någon myndighet, t.ex som Utredare på Försäkringskassan eller som Civil utredare hos Polisen.

Jurister kan eventuellt även få uppdrag som konkursförvaItare. Som jurist kan man också specialisera sig inom offentlig rätt (ex.migrations- och barnrätt).

Vill man undervisa i juridik på gymnasiet, kan man genom KPU (Kompletterande pedagogisk utbildning) bli behörig lärare i juridik på gymnasiet, se information om yrket Ämneslärare.

Andra yrken som man kan vara verksam inom med grundutbildning "jurist" - är Kronoinspektör, Ombudsman och God man.

Grunden för juristens arbete är att samla, läsa in och bearbeta juridiskt material som lagtexter, förordningar, avtal och vägledande beslut för att finna de rättsregler och den tillämpning som ska användas för att lösa problemet.
Ofta presenterar juristen sitt arbete skriftligt och redovisar vad man kommit fram till vid en föredragning eller förhandling. Som jurist bör du ha lätt för att uttrycka dig både muntligt och skriftligt.

Att förhandla och företräda någon är en viktig del av juristers arbete. Juristen företräder sin uppdragsgivare när avtal och kontrakt ska tecknas. Jurister kan företräda en privatperson, företag, organisation eller en folkgrupp.
Att fatta beslut hör till arbetet för många jurister. Ofta rör det sig om beslut som får stor betydelse för andra människors liv, arbete och ekonomi eller medborgarskap och för den som fattar beslutet innebär det ett stort ansvar. Att ge råd till uppdragsgivaren ingår också ofta i juristen arbete. Det kan ex gälla avtal eller tvister. Juristen bör ha utmärkta kunskaper i svenska och goda kunskaper i engelska språket. Logiskt och sakligt tänkande är också viktigt. En jurist bör även kunna skapa kontakt med och lyssna på andra människor samt sätta sig in i deras situation.

Jurister finns inom många olika verksamheter - exempelvis på KFM, på Datainspektionen och som Konsumentvägledare, Konsumentombud och som Barn- och elevombudet
Skolinspektionen eller som DO.

Utbildning

Högskoleutbildning krävs. Juristprogrammet på svenska högskolor/universitet motsvarar 4,5 års studier på heltid. Juristprogrammen som ges på de olika lärosätena leder till en juristexamen (Engelsk benämning Master in Laws, LLM) som är en yrkesexamen och utbildningar på juristprogrammet på olika svenska lärosäten ska betraktas som likvärdiga.

Juristutbildningens upplägg skiljer sig ofta mellan olika universitet.
Läs gärna i utbildningsplanerna för de olika lärosätena: 

Se gärna också två korta videofilmer om juristutbildningen, snabblänkar till filmerna finner du här och här.

Framtidsutsikter

Arbetsförmedlingen bedömer att det blir fortsatt balans mellan utbud och efterfrågan på jurister både under det närmaste året och på fem till tio års sikt. Jurister har under många år haft en mycket stabil arbetsmarknad och den förväntas fortsätta att vara så även framöver.

Lilla ordboken

  • OSL = Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) - är en svensk lag som trädde i kraft sista juni 2009. Den ersatte sekretesslagen (1980:100). OSL är en omarbetning av sekretesslagen i syfte att göra regleringen mer lättförståelig och lättillämpad. Innehåll i OSL - se bl.a lagen.nu/2009:400
  • Framtidsfullmakt - fullmakt som börjar gälla först när fullmaktsgivaren inte längre kan ta hand om sina personliga & ekonomiska affärer. Källa: sprakochfolkminnen.se

Visste du att...?

Cirka 16 tusen personer lever i Sverige idag under hot om våld och har de så kallade "skyddade personuppgifter"; ca 1 600 av dem har en starkare form av skydd som innebär bl a att det ej finns någon bostadsadress registrerad för de personerna (uppgift från februari 2018). En stor del av de personer som i Sverige lever under hot är kvinnor som har utsatts för våld eller hot om våld från sina f d manliga partners: makar eller pojkvänner.

Länktips

Visa mer
Visa mindre

MINA ÅSIKTER OM DETTA YRKE

Jobbar du inom detta yrke och tycker att något saknas eller inte stämmer i vår beskrivning?
Fyll i formuläret så lyssnar vi gärna på dina åsikter.