Domare arbetar med många olika frågor. Allt från ekonomiska tvister till att besluta om fängelsestraff. Man arbetar självständigt och under eget ansvar inom många rättsområden. Ledaregenskaper, samarbetsförmåga och god språkbehandling är viktigt.
En domare arbetar antingen vid en allmän domstol eller vid en förvaltningsdomstol. Som domare vid en allmän domstol – tingsrätt, hovrätt eller högsta domstolen – dömer man i mål som gäller tvister eller brott. Vid en förvaltningsdomstol – som börjar med förvaltningsrätt, sedan kammarrätt och slutligen högre förvaltningsrätt, – har man bland annat hand om mål som rör skatter, socialförsäkringar och sociala mål, till exempel att omhänderta missbrukare för vård. En domare kan även arbeta vid specialdomstolar, till exempel arbetsdomstolen och marknadsdomstolen.
Domaren läser in och förbereder de mål som ska komma upp i rätten. I tvistemål är målet att få parter som tvistar att förlikas i en så kallad – muntlig förberedande förhandling. D.v.s. komma överens och få fram ett avtal som parterna kan enas om så att målet inte behöver avgöras i en huvudförhandling.
Vid förhandling i rätten kan man antingen vara ensam domare eller en av flera domare. Oftast sitter även politiskt valda nämndemän med i domstolen. Den domare som är ordförande leder förhandlingen. Under förhandlingarna hör rätten vad parterna, vittnen och experter, har att säga och skriftlig bevisning läggs fram.
Utbildning
För att kunna bli domare måste man först och främst ha avlagt jur.kand (kandidatexamen i juridik) eIIer juristexamen, se gärna information om yrket Jurist. Den sedan fortsatta vägen till domare presenteras på Sveriges Domstolars hemsida. Räknar man in juristutbildningen tar det ca 10 år tills man kan bli domare. För att få de vissa domaranställningar, som rådman eller hovrättsråd/kammarrättsråd, måste man arbeta ytterligare ett antal år som assessor. I så fall tar det längre tid än 10 år på eftergymnasial nivå innan man få sin domaranställning. Här finns direkt Iänk tiII informationen "Vägar tiII domaryrket". SnabbIänk tiII info om DomstoIsakademin finner du Här
Framtidsutsikter
Arbetsförmedlingen bedömer att det blir fortsatt balans mellan utbud och efterfrågan på jurister både under det närmaste året och på fem till tio års sikt. Jurister har under många år haft en mycket stabil arbetsmarknad och den förväntas fortsätta att vara så även framöver.
Övrigt
Se en videofiIm om yrket (Iängd 9 min 05 sek) - här är snabbIänk tiII fiImen.
De lagfarna (juristutbildade) domare som arbetar vid domstol kan ha många olika titlar. Några av dem är:
Rådman - domare i tingsrätt/förvaltningsrätt
Chefsrådman - rådman som är chef för en avdelning på en tingsrätt/förvaltningsrätt
Lagman - chef för tingsrätt/förvaltningsrätt
Hovrätts-/ kammarrättsråd - domare i hovrätt/kammarrätt
Hovrätts-/ kammarrättslagman - domare som är chef för en avdelning på en hovrätt/kammarrätt
Hovrätts-/ kammarrättspresident - chef för hovrätt/kammarrätt
Justitieråd - domare i Högsta domstolen/Högsta förvaltningsdomstolen.
Det finns också domare som inte är ordinarie domare i domstolarna (fiskal eller assessor) samt notarier. I den dömande verksamheten deltar också nämndemän.
Se gärna även föIjande yrkespresentationer: Konkursförvaltare, Jurist, ParaIegaI, ByggIovshandIäggare, KriminoIog, UpphandIare och Utredare.
Visste du att...?
Ca 16.000 personer lever i Sverige idag under hot om våld och har de så kallade "skyddade personuppgifter"; ca 1.600 av dem har en starkare form av skydd som innebär bl a att det ej finns någon bostadsadress registrerad för de personerna (uppgift från februari 2018). En stor del av de personer som i Sverige lever under hot är kvinnor som har utsatts för våld eller hot om våld från sina f d manliga partners: makar eller pojkvänner.
Länktips
- brottsoffermyndigheten.se - info om IBD, Internationella Brottsofferdagen
- fragasyv.se/fragor/hur-manga-ar-pluggar-man-far-att-bli-domare
- Info om Domarnämnden - se här
- Vägar till Domaryrket - se här
- domstol.se