Specialistläkare

När du har jobbat som läkare i några år kan du vidareutbildning dig till specialistläkare inom någon av de cirka 60 specialiteter som finns idag. Exempel på specialiseringar:

Patolog, neuropatolog, barnneurolog, embryolog, narkosläkare, kardiolog, radiolog, audiolog (hörsel), reumatoIog (reumatiska sjukdomar), dermatolog (hudåkommor), oftalmolog (ögonspecialist), onkolog (cancersjukdomar), gynekolog, expert i reproduktiv hälsa och obstetriker (förlossningsläkare).

Anestesiolog (smärtlindring under operativa ingrepp), neonatalläkare (förtidigt födda barn), pediatriker (barnläkare), bariatriker, geriatriker (sjukdomar som drabbar äldre personer), urolog, epidemioIog, öron-näsa-hals-läkare, hepatolog (leversjukdomar), ortoped, kirurg och läkare med estetisk kirurgi som specialitet.

Psykiatriker, neuropsykiatriker, endokrinolog, neurolog, otolog (örat och dess sjukdomar), hematolog, smärtIäkare, sömnIäkare, gastroenteroIog (matsmältningsorgan), expert på hårtransplantation, expert på tropiska sjukdomar, rättsläkare och immunolog.

Utbildning

För att bli specialistläkare utbildar du dig först till legitimerad läkare. När du är klar med den grundläggande läkarexamen genomför du allmäntjänstgöring (AT) och kompletterar grundutbildningen med praktiska erfarenheter. När du har blivit legitimerad läkare kan du påbörja specialisttjänstgöring (ST), vilket tar minst fem år att genomföra och som resulterar i en specialistkompetens inom ett område.      

Vissa väljer även att studera till läkare utomlands. Du behöver i så fall bli godkänd av Socialstyrelsen om du vill arbeta i Sverige efter din utbildning. 

Länktips

• Riksförbundet Sällsynta diagnoser
• Svenska Läkaresällskapet - Läkarkårens oberoende, vetenskapliga professionsorganisation