Att vara distriktsläkare betyder att du kommer att möta människor i alla åldrar, med alla sorters hälsorelaterade problem och att du självständigt bedömer och behandlar dessa.
Utbildning
Distriktsläkare är specialistläkare. Du utbildar dig först till läkare och därefter till Specialistläkare.
I Sverige kan du inte bli läkare på något annat sätt än genom att läsa läkarprogrammet på Universitetet. Därefter ansöker du om läkarlegitimation hos Socialstyrelsen.
Det är hård konkurrens om utbildningsplatser på läkarprogrammet på alla svenska lärosäten, därför väljer en del att studera utomlands. Var noga med att undersöka vilka kompletteringar som i så fall kan krävas för att få en svensk legitimation. Om du är intresserad av att läsa till läkare utomlands och sedan kunna jobba i Sverige, bör du helst välja ett universitet som är ett av de statligt godkända universiteten.
Arbetsplats
Stafettläkare eller hyrläkare arbetar på liknande sätt som en distriktsläkare, men inte så länge att de hinner lära känna sina patienter ordentligt. Dessa anställningsformer är vanligare i glesbygd och på sjukhusen i norr på grund av svårigheter med att rekrytera fast personal.
Distriktsläkare är en svensk titel för en läkare som är specialist i allmänmedicin och som arbetar inom primärvården, t ex på en läkarmottagning, inom hemsjukvård, på vårdcentral eller på ett gruppboende.
Länktips
- Sveriges läkarförbundet
- fragasyv.se - Läkare - BMA - vad är skillnaden?
- Strålsäkerhetsmyndigheten.se - Strålning i vården
- Läkartidningen.se
