Ett vanligt arbetsområde är för elingenjörer är inom kraftverk och kraftnät. Inom tillverkningsindustrin, byggindustrin och konsultbranschen finns också en del elkraftingenjörer. Elkraftingenjörens yrkesroller och arbetsuppgifter varierar bland annat beroende på utbildningsnivå och storlek på företaget där man är anställd. Som en grov generalisering brukar man säga att högskoleingenjörer använder den teknik som finns idag, medan civilingenjörer utvecklar ny teknik. Att civilingenjörer oftare arbetar med utvecklingsarbete av olika slag beror helt enkelt på att de har bredare och djupare utbildning.
Vanliga arbetsuppgifter för elkraftingenjörer är nätplanering och projektering. Nätplaneraren håller koll på i vilket skick nätet är, vilka delar som behöver förnyas och gör upp planer för när, eller var nätet behöver byggas ut. De beräkningar som krävs för att skapa nödvändiga underlag inför förnyelse och utbyggnad av elnäten sköts givetvis med hjälp av datorer. Man måste dock veta hur olika faktorer påverkar näten. Även kostnader måste tas med i beräkningarna.
Mer praktiska uppgifter för ingenjörer inom denna bransch kan vara att jobba som beredningstekniker. Det innebär att man ansvarar för det praktiska arbetet med elnätets underhåll och utbyggnad. Det är ett mer praktiskt jobb än det nätprojektören och nätplaneraren har. Man planerar arbetet, beställer material och planerar när och var det ska levereras. Beredningsteknikern behöver även teoretisk kunskap för att kunna lösa problem som uppstår om kablar måste dras annorlunda eller stolpar justeras. Då krävs kunskaper i både elteknik och hållfasthetsberäkningar. Utbildning till högskoleingenjör eller utbildning vid Yrkeshögskolan kan vara lämpligt för denna yrkesroll.
Ingenjörer jobbar ofta som projektledare, framför allt de mer erfarna. Då jobbar man mycket med samordning av olika delar av ett projekt, olika utvecklingsinsatser, kontakter med tillverkare och kunder. Projektledaren kan även jobba med viss utveckling själv. Projektledaren har ett antal utvecklare under sig. Elkraftingenjören kan även arbeta med försäljning och inköp inom olika typer av industriföretag.
Konsultbranschen är en vanlig arbetsgivare för ingenjörer. Arbetet kan vara detsamma som för en ingenjör anställd på ett visst företag, men konsultrollen innebär att uppdragsgivare och arbetsplatser varierar.
Läs gärna även i andra yrkespresentationer, t.ex om yrket Ingenjör och om andra yrken inom Tekniskt arbete.
Yrkesporträtt
Möt Inga B., ingenjör inom Elektroteknik.
Utbildning
Utbildningsbakgrunden bland de ingenjörer som arbetar med elkraft och energi varierar. Det naturligaste vägen till yrket är att gå en civil- eller högskoleingenjörsutbildning inom exempelvis energi- eller elektroteknik. Sådana utbildningar finns vid högskolor och universitet. För att bli högskoleingenjör krävs tre års studier, för civilingenjör krävs fem år. Se studera.nu eller respektive lärosäte för mer information. För vissa arbetsuppgifter kan även lämplig utbildning finnas inom Yrkeshögskolan.
Framtidsutsikter
Det förväntas sammantaget bli liten konkurrens om jobben för elingenjörer och eltekniker det kommande året. Efterfrågan är allra störst på erfarna ingenjörer. Även på fem och tio års sikt väntas liten konkurrens om jobben.
Visste du att...?
Nästan hälften av den el som används i Sverige kommer från vattenkraft.
Lilla ordboken
Konduktivitet - ledningsförmåga.
Elektrisk konduktivitet - elledningsförmåga.
Länktips
- elsakerhetsverket.se - Elsäkerhetsverket ansvarar för tekniska säkerhetsfrågor och tar hand om ansökningar från dem som vill bli elinstallatörer
- elsakerhetsverket.se/andra-aktorer/elinstallator/du-som-vill-bli-elinstallator/utlandska-meriter - info om hur man kan få arbeta med el med utländsk utbildning och/eller arbetslivserfarenhet från utlandet
- etgsverige.se - elteknikbranschens gymnasieskolor
- earthhour.org - what-is-earth-hour?
- energimyndigheten.se - om Solceller
- sef.se/om-oss/fokus-pa-jamstalldhet/10-kvinnliga-elektriker
- sef.se