Stödassistent

Stödassistenter jobbar med personer som har beviljats insatser enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Det kan handla om fysiska, psykiska och/eller intellektuella funktionsnedsättningar. Arbetet innefattar att ge pedagogiskt stöd och omsorg för att främja den "brukarens" förmågor och självständighet.

Olika arbetstitlar
Andra yrkestitlar kan förekomma för att beskriva i stort sett samma yrke: bl a - omsorgsassistent, habiliteringsassistent, habiliteringspersonal, vårdare inom funktionsvariation, arbetshandledare och boendestödjare.

Stödassistenter arbetar på många olika arbetsplatser: ex. på gruppboenden, dagliga verksamheter och korttidshem för barn och ungdomar. Inom daglig verksamhet kan det finnas möjlighet att arbeta i olika yrkesroller, till exempel inom restaurang eller med massage och friskvård.

Som stödassistent kan man vara anställd inom ”bostad med särskild service”, ”daglig verksamhet” eller ”barn- och ungdomsverksamheter”. Utmärkande, oavsett var man arbetar, är att stödassistenten utgår från personens individuella behov och medvetet arbetar för att den enskilde ("brukaren") ska använda sina förmågor så självständigt som möjligt.

Som anställd inom "Bostad med särskild service"
Inom "bostad med särskild service" rör det sig om vardagliga sysslor, allt ifrån stöd med matlagning, städning, personlig hygien, fritidsaktiviteter till sociala- och myndighetskontakter.

Daglig verksamhet
I daglig verksamhet är inriktningen arbete. Där stödjer man till meningsfull sysselsättning på en arbetsplats ute i samhället, eller driver olika arbetsverksamheter internt, till exempel caféverksamhet, servicearbete inom kommunen, snickeri, konst, drama eller data. Det kan också vara sinnesstimulerande aktiviteter som bad, massage, musik eller sjukgymnastik för personer med flerfunktionshinder.

Barn- och ungdomsverksamhet
På barn- och ungdomsverksamheter vistas det barn och ungdomar vissa helger eller veckor för att ge avlastning för deras vårdnadshavare, som ofta är föräldrarna.

Stödassistentens arbete handlar i mångt och mycket även om att stödja och utveckla brukarens kommunikationsförmågor. 

I arbetet ingår det ofta även att föra dokumentation över brukarnas utveckling och behov. Ett syfte är att kunna följa upp att brukaren får rätt stöd och hjälp.

Personliga egenskaper
Empatisk förmåga: Förmåga att sätta sig in i andra människors situation.
Kreativ förmåga: Det behövs ofta kreativa idéer för att nå framsteg i arbetet.
Personlig mognad: Man måste vara ansvarsfull och lyhörd. Ha förmåga att sporra den enskilde att klara olika uppgifter själv utan att kränka. Kunna ge rätt stöd som gagnar den enskilde.
Samarbetsförmåga: Flexibilitet är bra då man möter och arbetar med många människor med olika egenskaper och behov.

Arbetsmiljö
Det ska finnas arbetstekniska hjälpmedel för att underlätta arbetet, till exempel taklyft och förflyttningshjälpmedel.

Arbetstider
Arbetstiderna varierar beroende på var man arbetar. Inom daglig verksamhet är det "kontorstiden" (dagtid, helgfri måndag t o m fredag). Gruppbostäder och barn och ungdomsverksamheter är bemannade dygnet runt, då arbetar man skift där dag-, kväll- och nattarbete ingår.

Utbildning

Rekommenderad utbildning är gymnasieutbildningarna på vård- och omsorgsprogrammet (VO) eller barn och fritidsprogrammet (BF), i första hand inriktning socialt arbete. 

Som anställd kan man få möjlighet att med hjälp av sin arbetsgivare vidareutbilda/fortbilda sig, till exempel inom olika funktionsvariationer, kommunikation och bemötande.

Värdefull kompetens, extrameriter, kan vara hantverkskunnande, kunskaper och erfarenhet inom matlagning och/eller inom musik och drama.

Vidareutbildning
Som stödassistent kan man vidareutbilda dig till stödpedagog genom att gå en eftergymnasial utbildning inom yrkeshögskolan. Den är oftast en 1-årig och ger en fördjupad kompetens inom området. Läs mer om Yrkeshögskolan (YH) och se hela utbudet av yrkeshögskoleutbildningar på yhguiden.se .

Visse du att... ?

Experter på området tror att det finns 1-2 barn i varje svensk skolklass och ca 3 % av alla vuxna i Sverige, som "lider" av ADHD (uppgift från februari 2018). Andra experter påstår att alla människor i någon mån "lider" av ADHD och att det endast handlar om "grad och omfattning" av problematiken. Diagnosen ADHD brukar ställas efter en utredning, som påbörjas endast om personen och/eller personens omgivning upplever stora problem pga misstänkt ADHD.

Länktips

• kommunal.se - fackförbundets hemsida
• fub.se - FUB är en intresseorganisation som arbetar för att barn, ungdomar & vuxna med utvecklingsstörning ska kunna leva ett gott liv
• framtid.se/blogg - svar på frågan "Vad är gymnasiekompetens?"
• vo-college.se/sprakombud - info om den nya Språkombudsutbildningen (sedan 1 januari 2018) inom Vård-& omsorgs College
• vo-college.se/NKR - Nationella Kompetensrådet inom funktionshinderområdet
• youtube.com/watch - se en ca 4 min lång film Verbal dyspraxi - vad är det?
• folkhogskola.nu - folkhögskola för personer med dövblindhet
• skl.se - SKL, Sveriges Kommuner och Landstings gemensam hemsida.