På denna webbsida använder vi Cookies (Kakor) för att du skall få ut mesta möjliga av ditt besök på sidan.
Genom att använda webbsidan godkänner du användningen av Cookies, som beskrivs i vår Integritetspolicy

Jag förstår

Skötare inom psykiatrisk vård Spela filmen

Skötare inom psykiatrisk vård

Skötare kan arbeta med patienter på en psykiatrisk avdelning eller öppenvårdsavdelning.

Man kan också ge stöd och service i hemmiljön, då kallas man boendestödjare eller vårdare.
En stor del av arbetet som skötare går ut på att stödja patienterna så att de upptäcker och utvecklar sin egen förmåga att klara sin vardag genom samtal och genom att skötare och patient tillsammans gör vardagliga aktiviteter, t.ex. lagar mat, städar och motionerar tillsammans.
Man tränar patienten/brukaren att ta sociala kontakter med andra människor, t.ex. våga gå och handla, besöka fritidslokaler och delta i kurser. Skötaren ser också till att patienten/brukaren får daglig omvårdnad. Det kan innebära att man hjälper dem att tvätta sig och klä på sig, men ofta är uppgiften snarare att hjälpa och uppmuntra dem att klara av detta själva.
I arbetet handlar det om att stödja patienterna oftast genom samtal eller att man tillsammans utför olika sysslor i vardagen. Som skötare kan man vara specialiserad på en viss diagnos, t.ex. psykoser eller missbruksvård.

Som skötare arbetar man nära patienten, en stor del av arbetet är att stödja patienterna så att de upptäcker och utvecklar sin förmåga att klara sin vardag på egen hand. Det görs bland annat genom olika sorters samtal: stödjande, rådgivande och ibland även gruppsamtal.
En skötare måste kunna ta emot och hantera olika känslouttryck från patienten såsom skam, oro, ilska, ångest, rädsla, sorg m.fl.

Skötare arbetar ofta i team tillsammans med sjuksköterska men även andra yrkesgrupper som t.ex. kurator, arbetsterapeut och/eller undersköterskor.
Att arbeta med kontaktmannaskap till en eller flera patienter/brukare kräver engagemang, åtagande, ansvarstagande, initiativförmåga och självkännedom. Man kan också ha sjukvårdsuppgifter, att dela ut läkemedel, efter att en sjuksköterska överlåtit (delegerat) den arbetsuppgiften.

Skötare kan arbeta på skiftande arbete och arbetsplatser, det kan vara barn, vuxen eller äldrepsykiatri. Psykiatrin kan också vara mer specialiserad såsom rättspsykiatrin, allmänpsykiatrin och enheter som är specialiserade på en viss diagnos t. ex. psykoser eller missbruksvård. Det kan vara öppenvård eller slutna avdelningar.

Utanför sjukhusen arbetar man ofta vid ett gruppboende som kan vara en större lägenhet eller ett hus där flera patienter/brukare bor. Eftersom vårdavdelningar och många gruppboenden är bemannade dygnet runt så kan arbetstiderna variera. Ofta arbetar man enligt ett schema som innehåller dag-, kvälls- och helgtjänstgöring. Det kan också ingå nätter, men nattpersonalen har ofta ett eget schema och arbetar då enbart på nätter.

I den vård och omsorg som kommunen är ansvarig kallas skötare ofta boendestödjare eller vårdare. Som boendestödjare stödjer och hjälper man personer med psykiska funktionsnedsättningar som bor i olika boendeformer. Arbetet som skötare (boendestödjare, vårdare) innebär mycket variation. Det kan handla om att göra praktiska saker tillsammans, t.ex. betala räkningar, handla eller laga mat. En viktig uppgift för boendestödjarna är att stärka den funktionsnedsattes självförtroende och att se till att hen inte blir passiv och/eller isolerad. Ofta handlar det om att motivera patienten/brukaren och att ge stöd i kontakter med t.ex. myndigheter, läkare och hyresvärd. Det handlar ofta om att vara en god förebild och igångsättare av aktiviteter.

Utbildning
Arbetsgivare brukar efterfråga utbildning till undersköterska med psykiatrifördjupningen som består vanligtvis av gymnasiala kurser samhällsbaserad psykiatri, rättspsykiatri och psykiatri 2.
Lista på gymnasiala kurser som brukar ingå i ett kurs-paket på Komvux (1500 poäng - motsvarar ca fyra terminers studier på heltid):Hälsopedagogik - 100 poäng, Etik & människans livsvillkor - 100 p, Medicin - 150 p, Vård & omsorgsarbete 1 - 200 p, Psykiatri 1 - 100 p, Psykologi 1 - 100 p, Vård & omsorgsarbete 2 - 150 p, Psykiatri 2 - 200 p, Specialpedagogik 1 - 100 p, Samhällsbaserad psykiatri - 100 p, Rättspsykiatri - 100 p, Gymnasiearbete - 100 p.

Visste du att...?
Att tillskriva "döda ting" mänskliga egenskaper är ett fenomen som kallas för antropomorfism. Ex. finns det människor som pratar med och ibland även tro sig ha en sort "relation" till uppstoppade gossedjur, kläder, möbler och böcker. Ofta är det ensamma männskor som saknar ett relevant socialt sammanhang som ägnar sig åt att skapa "mänskliga relationer" med "döda ting".
 
Lilla ordboken
Bältesläggning - en tvångsåtgärd som regleras av lagen om psykiatrisk tvångsvård: vid omedelbar fara för att en patient kan allvarligt skada sig själv eller någon annan, får patienten kortvarigt spännas fast med bälte. I Sverige används bältesläggning, men i andra länder har man upphört med det, ex. på Island har man sedan 1932 ej använt den åtgärden.

Lönehöjning för arbete på "obekväm arbetstid"
Ersättning för OB (obekväm arbetstid) för vårdpersonal höjdes år 2018 med 15% och en annan höjning - från år 2019, med 23% gör att man får ca 600 kr per månad mer i "lönekuvertet". Höjningen omfattar dock inte läkare. Källa: svt.se

Länktips

4 liknande yrke(n)

MINA ÅSIKTER OM DETTA YRKE

Jobbar du inom detta yrke och tycker att något saknas eller inte stämmer i vår beskrivning?
Fyll i formuläret så lyssnar vi gärna på dina åsikter.