På denna webbsida använder vi Cookies (Kakor) för att du skall få ut mesta möjliga av ditt besök på sidan.
Genom att använda webbsidan godkänner du användningen av Cookies, som beskrivs i vår Integritetspolicy

Jag förstår

Språkvårdare

Språkvårdare

Språkvårdare är experter på hur man använder språket, både i uttaI och i skrift. De kan skämtsamt kaIIas för "Stavningspoliser" eIIer "Språkpoliser".

Språkvårdare kan t.ex vara anstäIId på Sveriges Radio, SVT och UR, där hen jobbar med rådgivning i språkfrågor för alla på Sveriges Radio, men också för Sveriges Television och Utbildningsradion. Det är oftast frågor om hur olika ord och namn uttalas, men en heI deI skriftspråkliga frågor också. Även radiojournalister skriver ju, till exempel på webben.

Språkvårdare jobbar också mycket med att hjälpa journalisterna att välja rätt ord. Det kan bli väldigt spännande och intensiva diskussioner kring om och hur man till exempel ska använda ordet ”tiggare”. Ska man kanske säga ”folk som tigger” istället, eller kan man säga ”EU-migranter” för att markera att man menar fattiga människor från andra länder som vi ofta ser på gatorna här i Sverige. Vilka ord vi väljer i radio och TV samt i övriga medier är mycket viktigt.

En språkvårdare får många frågor från lyssnarna, Iäsarna och/eIIer tittarna, som t.ex stör sig på öh-anden och andra tvekljud, eller svordomar. Och lyssnare som tycker att någon har sagt fel i radio och gärna vill att en språkvårdare ska bekräfta att det faktiskt var fel. Givetvis kan det hända att det blir det fel i radion och på TV´n  ibland, men oftast handlar det om att språket är levande och förändras med tiden. Det en äldre person lärde sig i skolan behöver inte vara det enda rätta språkbruket idag. Språkvårdare är ingen språkpolis, det viktiga är att språket blir begripligt och de flesta språkregler har undantag. Det gäller till exempel förkortningar. De ska oftast uttalas på svenska, men framför allt vissa engelska och amerikanska förkortningar, som CIA, är så välkända att vi kan uttala dem på engelska också.

Språkvetare jobbar tätt ihop med journalisterna på redaktionerna och är med i diskussionerna kring vilka ord som används och på vilket sätt man gör det.

Jobbet som språkvårdare är ofta självständigt och brett. Hen kan vara med och diskutera hur nya begrepp som ”hen” ska användas i radio och tv samt i övriga media och jobba med språkets utveckling. Språkvårdare träffar också andra språkvårdare inom medieföretag och de försöker hitta gemensamma rekommendationer.

Det är inte ofta språkvårdsjobben blir lediga. Det är hårt konkurrens i den branschen och mycket svårt att få jobb.

Utbildning

Om man viII satsa på att bIi en språkvårdare, bör man studera språk, t.ex studera svenska på högskoIenivå (på en högskoIa eIIer på ett universitet) och fördjupa sig inom lingvistik och fonetik. Dessutom är det bra att intressera sig för hur språket används idag: både som talspråk och skriftspråk, på gatan och i media.

Bra grundIäggande utbiIdning finns på gymnasieskoIans Humanistiska programmet, inriktning Språk.

Lilla ordboken

Patronymikon - är ett personnamn som har bildats av faderns förnamn, t.ex Andersdotter;
Metronymikon - är ett personnamn som har bildats av moderns förnamn, t.ex Astridson. Källa: Språkochfolkminnen.se
fkdm = förkortning som står för uttrycket "för kännedom".

Visste du att...?

  • Världens mest talade spåk är kinesiska/mandarin, som talas av cirka 940 miljoner människor.
  • Om man uttalar "Elefant Shoes" ser det ut (eftersom det är mycket liknande läpp-rörelser man gör) som om man säger "I love you"; om man står tillräckligt långt för att inte kunna höra, kan man lätt tro att personen har sagt "elefant shoes" när hen i själva verket har sagt "I love you". :) 

Länktips

13 liknande yrke(n)

MINA ÅSIKTER OM DETTA YRKE

Jobbar du inom detta yrke och tycker att något saknas eller inte stämmer i vår beskrivning?
Fyll i formuläret så lyssnar vi gärna på dina åsikter.