På denna webbsida använder vi Cookies (Kakor) för att du skall få ut mesta möjliga av ditt besök på sidan.
Genom att använda webbsidan godkänner du användningen av Cookies, som beskrivs i vår Integritetspolicy Ok

Växtgenetiker

Växtgenetiker

Växtgenetiker är sort "plant scientist", en forskare som tar fram nya växtsorter och/eller förändrar de "gamla" existerande växter med målet för att få bättre skördar eller andra fördelar för människor.

Den globala uppvärmningen flyttar odlingsgränserna för många livsviktiga kulturväxter. Växtgenetiker letar bland annat efter gener som anpassar olika växter till nya geografiska regioner. Detta arbete är viktigt för att snabbt kunna utveckla växtsorter som ger bra avkastning på en given plats – en nödvändighet inför klimatförändringarna.

En nyckel till god avkastning är att få växter att blomma vid rätt tidpunkt.

Växtgenetiker utvecklar även helt nya växtsorter som är anpassade till olika geografiska områden med diverse olika klimatförhållanden och varierande dagslängd. 

Historisk tillbakablick

De sovjetiska växtförädlare insåg redan på 1930-talet att de faktorer som styr blomningens start är viktiga för de domesticerade grödornas förmåga att lyckas.

Vid ungefär samma tid visade den amerikanske genetikern Hermann Muller att behandling med röntgenstrålning kan öka mutationsfrekvensen hos bananflugor, en upptäckt som belönades med Nobelpriset. Ett par år senare använde man röntgenstrålning för att framkalla mutationer hos växter.

Svenska forskare var ledande i växt-genetiskt arbetet, och mellan åren 1941 och 1983 tog fram flera hundra mutanter som blommade tidigare än startmaterialet. Mutanterna är bevarade på Nordiskt genresurscenter i Alnarp. En av dem – med en mutation i en okänd gen som kallades för Mat-a – lanserades året 1961 som en ny kornsort vid namn Mari. Denna gav hög avkastning och kunde odlas i Skandinavien och på Island, men också nära ekvatorn i Colombia (på grund av sin okänslighet för dagslängden).

Visste du att...?
Arkeologiska fynd visar att korn odlades i på "halvmånen" i Mellanöstern redan för 10 tusen år sedan och spreds därifrån över världen. Utan att vara medvetna om det, utsatte de tidiga jordbrukarna kornet för en selektionsprocess som anpassade växten till nya ljussituationer och till andra sortens klimat.

Lilla ordboken
DNA (förkortning av engelskans deoxyribonucleic acid) eller deoxiribonukleinsyra är det kemiska ämne som bär den genetiska informationen, arvsmassan eller genomet, i alla av världens kända organismer (med undantag av RNA-virus); DNA-molekylen finns i identiska kopior i varje cell i en organism.

Länktips

Visa mer
Visa mindre

6 liknande yrke(n)

MINA ÅSIKTER OM DETTA YRKE

Jobbar du inom detta yrke och tycker att något saknas eller inte stämmer i vår beskrivning?
Fyll i formuläret så lyssnar vi gärna på dina åsikter.