Yrkestitel Vårdadministratör används på många arbetsplatser i Sverige, men mycket liknande arbetsuppgifter kan även Medicinsk sekreterare ha.
Förr i tiden använde man yrkesbenämning Läkarsekreterare, som fortfarande hänger kvar på många svenska arbetsplatser inom Hälso- och sjukvården.
Att föra protokoll vid möten och konferenser kan ingå i arbetet liksom administrativa uppgifter, till exempel arbete med statistik, budget och personalrapportering.
En arbetsuppgift för medicinska sekreterare som arbetar inom slutenvården är att tillsammans med läkaren klassificera diagnoserna rätt enligt DRG (Diagnos Relaterade Grupper). Att arbeta med detta kräver vidareutbildning och blir allt vanligare eftersom den ersättningen som vårdenheten får för behandlingen av patienten, baseras på DRG-klassificeringen.
Utbildning
Kunskaper i språk, i första hand i svenska och engelska, i medicinsk dokumentation, hälso- och sjukvårdsjuridik, diagnoskodning, statistik och vissa ekonomiska kunskaper krävs.
Bra grundkunskaper finns bl a på gymnasiets Vård- och omsorgsprogrammet och Naturvetenskapsprogrammet.
Ett flertal yrkeshögskoleutbildningar finns på olika platser i landet under benämningar som Läkarsekreterare, Sekreterare inom hälso- och sjukvård, Medicinsk dokumentation, Vårdadministration eller Vårdadministratör.
Personliga egenskaper
Att vara noggrann och ha intresse för språk är viktigt för den medicinska sekreteraren som bland annat skriver patientjournaler inom hälso- och sjukvården.
Arbetsplats
Medicinska sekreterare har många och varierande arbetsuppgifter vid sjukhus, vårdcentraler och inom företagshälsovård. Även på privata mottagningar, inom läkemedelsindustrin och vid medicinska forskningsinstitutioner finns medicinska sekreterare.
Länktips
- vo-college.se - om regler kring Diplom för VO-College
- LSF, Yrkesförbund för läkarsekreterare och sjukvårdsadministratörer
