Arkeolog

En utbildning till arkeolog ger möjlighet att jobba inom många olika delar av kulturmiljösektorn, med fältarbete, handläggning, utställningar och pedagogiskt arbete osv. Som fältarkeolog planerar, leder och genomför du arkeologiska undersökningar. Du gör också inventeringar då du kartlägger fornlämningar som sedan förs in i fornlämningsregistret. Fynden kan vara ben av djur och människor eller rester av bostäder, redskap, vapen och smycken. Analyser av fynden kan bland annat berätta hur gamla de är, hur de använts osv. Många arkeologer är anställda vid museer men arkeologer kan också arbeta på länsstyrelser, riksantikvarieämbetet eller privata företag.

En utgrävning genomförs vanligen av ett arbetslag där en erfaren arkeolog fungerar som arbetsledare/grävledare och där mindre erfarna deltar i det praktiska arbetet. För att bli grävledare på större utgrävningar krävs numera ofta att man är disputerad, d.v.s. innehar en doktorsexamen. De som i huvudsak är anställda för att gräva anställs oftast säsongsvis eller under kortare perioder. Ofta är det gamla boplatser eller gravar som grävs ut och dokumenteras i samband med planerade väg- eller husbyggen, så kallad uppdragsarkeologi. Under arbetets gång dokumenteras lämningarna vilket idag mestadels sker med digitala metoder. Fynd, lager och andra strukturer mäts in och beskrivs och informationen bearbetas i ett GIS-program. Arbetet innefattar även mycket fotografering och ritning. När arbetslaget gräver sig ned genom jordlagren lämnas ofta en vägg, eller profil, där de olika kulturlagren blir synliga.

Det funna materialet placeras så småningom i museimagasin eller visas upp på utställningar.

Specialiseringar
Arkeologer är ofta specialiserade inom olika områden, till exempel förhistorisk arkeologi, medeltida arkeologi, industriarkeologi eller marinarkeologi/vrakarkeologi. Marinarkeologer undersöker sjunkna fartyg och annat undervattensmaterial.

Arkeologer samarbetar med andra yrkesgrupper, till exempel med byggherrar, tjänstemän från länsstyrelse och kommun och andra vetenskapliga experter.

Laborativ arkeologi
Ett exempel på specialisering inom arkeologin är de som inriktat sig på en särskild sorts analysmetod, t.ex. analyser av forntida DNA eller organiska analyser av fettrester ("lipider") som bevarats i forntida keramik. Många av metoderna har ett starkt inslag av naturvetenskap men även andra ämnesområden kan vävas in för att besvara arkeologiska frågeställningar. Fältet kallas i Sverige för Laborativ arkeologi och går att läsa vid Stockholms universitet.

Experimentell arkeologi
En arkeolog kan inrikta sig på olika praktiska former av utövning kring hantverk och/eller matlagning med utgångspunkt i kännedom om "historiska hantverksmetoder", mat och/eller dräkt i förfluten tid (inom arkeologin kallas grenen för experimentell arkeologi, en arkeologi där man prövar olika praktiska lösningar på t ex hus, kläder, mat, transporter, djurhållning etc).

Utbildning

Arkeologer utbildas inom högskolan. Kandidatexamen omfattar tre år och ska till minst hälften bestå av huvudämnet arkeologi. För magisterexamen krävs fyra år med minst hälften i arkeologi. Huvudämnet kombineras med andra kulturvetenskapliga ämnen eller med natur- eller samhällsvetenskapliga ämnen. Vid de flesta svenska universitet som erbjuder arkeologi finns nu även kurser på Masternivå. Vill man därefter fortsätta och inrikta sig mot forskning finns forskarutbildning ("doktorandstudier") i arkeologi vid universiteten i Lund, Göteborg, Kalmar, Stockholm, Uppsala/Visby och Umeå.

För att antas krävs grundläggande behörighet för högskolestudier samt särskild behörighet i svenska och historia. På sikt kommer det troligen att krävas magisterexamen för anställning.

Framtidsutsikter

Idag råder överskott på arkeologer. Inom 10-20 år kommer nära en tredjedel av museitjänstemännen att gå i pension. Samtidigt gör den stora tillgången på nyutexaminerade att arbetsmarknaden förblir svår inom museerna och inom kulturmiljövården.

Visste du att...?

• De senaste rönen visar att homo sapiens är mycket äldre än man tidigare trott; den moderna människan tros nu vara 300.000 år gammal; detta fastställdes år 2017 efter ett fynd av skelett (benrester) efter en ung man som på "sin tid" bodde i Södra Afrika (dagens Sydafrika). Tidigare har man trott att homo sapiens var ca 180.000 år gammal art.
• Markområdet vid Slussen i Stockholm är en viktig plats för pågående arkeologiska utgrävningar. Arkeologer kommer att "gräva" där fram till år 2023. Sedan kommer nybyggnationen att ta över.

Länktips

• naturvetarna.se - fackförbundet för akademiker inom "naturvetenskap"
• SGU - är myndigheten för frågor om berg, jord och grundvatten i Sverige
• riksarkivet.se - i Riksarkivet kan man söka dokument från medeltiden och framåt
• fragasyv.se/fragor/hur-blir-man-raettsantropolog - läs svar på Fråga SYV
• arkeologi.uu.se - Institutionen för arkeologi & antik historia på Uppsala Universitet
• ostfor.wordpress.com - Osteologiska föreningen
• unesco.se/kultur - info om Kulturarv på UNESCO´s hemsida
• raa.se
• arkeologi.uu.se/Utbildning/osteologi