Flygledarens uppgift är att leda flygplanen genom luftrummet, förhindra kollisioner mellan flygplan och se till att flygtrafiken fungerar säkert och smidigt på ett miljövänligt sätt. Som flygledare håller man kontakt med piloterna och ger dem instruktioner och tillstånd för start och landning. Kommunikationen sker via radio och arbetsspråket är engelska. Arbetet följer internationella regler och överenskommelser.
I Sverige finns flygtrafikledning på 37 platser och kontrollcentraler. En flygledare kan antingen arbeta med civil eller militär trafik eller med en blandning av båda. Det finns tre olika typer av flygledartjänster. Flygledare som arbetar i flygledartorn vid flygplatser (flygplatskontroll) ansvarar för plan som startar och landar samt för luftrummet närmast flygplatsen. Flygtrafiken i luften längre ut från flygplatsen leds med hjälp av radar från terminalkontrollen. Flygtrafiken på hög höjd dirigeras av områdeskontrollen.
Flygplanen följs med hjälp av radar och på radarskärmen finns information om bland annat vilket flygplan det är, vilken höjd det flyger på och i vilken hastighet. På så sätt kan flygledaren se till att flygplanen i luften och på start- och landningsbanorna inte kommer för nära varandra. Flygplan och andra fordon måste också hållas åtskilda på start- och landningsbanorna.
På flygplatsen är det viktigt för flygledaren att kunna se planen vid start, landning och vid förflyttningar på marken för att snabbt kunna reagera om något går fel.
Utbildning
Från och med hösten 2010 och till år 2014 utbildades flygledare genom det treåriga kandidatprogrammet Flygtrafik och logistik vid Linköpings universitet. Tidigare har flygledarutbildningen varit en yrkesutbildning, men den nya utbildningen på Linköpings Universitet gav en akademisk examen. Den som var intresserad av att bli flygledare, var hänvisad att först göra ansökan hos Luftfartsverket (gå till bliflygledare.nu).
Efter de tre första terminerna på Linköpings universitet vidtog tre terminers utbildning mot flygledaryrket vid Entry Point North på Sturup i Malmö.
Utbildningen fortsatt sedan med så kallad Unit training och den delen innehöll praktik på kontrollcentral eller ett kontrolltorn på flygplats. Under den fasen av utbildningen var man provanställd med elevlön hos Luftfartsverket. Totalt tog utbildningen till flygledare 3,5 – 4 år. Men tyvärr är den utbildningen sedan några år nedlagd och inga planer finns (som det ser ut idag) att återuppta den eller starta en ny utbildning.
Det går också att utbilda sig till flygledare inom Försvarsmakten. Detta kombineras då med utbildning till reservofficer.
Det är inte uteslutet att man kan utbilda sig till flygledare utomlands. Vilka förkunskapskrav som ställas på sökande till flytledarutbildningar i olika länder, kan variera men vad det gäller hälsa, så måste man vara fullt frisk och ha normal syn och hörsel.
Framtidsutsikter
I Sverige är det Luftfartsverket som reglerar antalet som utbildas till flygledare. Arbetsmarknaden för flygledare under de närmsta åren bedöms vara mättad i Sverige. På fem till tio års sikt är prognosen att tekniken kommer att mer och mer ta över många av de arbetsuppgifter som tidigare utfördes av flygledare, därför är det inte säkert att nya flygledare kommer att utbildas i någon större omfattning.
Länktips
www.vti.se - VTI, Statens väg- & transportforskningsinstitut; ett oberoende & internationellt framstående forskningsinstitut inom transportsektorn, vars huvuduppgift är att bedriva forskning & främja utveckling kring infrastruktur, trafik & transporter;
www.lfv.se/bli-flygledare/behorighetskrav