Flygledarens uppgift är att leda flygplanen genom luftrummet, förhindra kollisioner mellan flygplan och se till att flygtrafiken fungerar säkert och smidigt på ett miljövänligt sätt. Som flygledare håller man kontakt med piloterna och ger dem instruktioner och tillstånd för start och landning. Kommunikationen sker via radio och arbetsspråket är engelska. Arbetet följer internationella regler och överenskommelser.
Flygtrafiken i luften längre ut från flygplatsen leds med hjälp av radar från terminalkontrollen. Flygtrafiken på hög höjd dirigeras av områdeskontrollen.
Flygplanen följs med hjälp av radar och på radarskärmen finns information om bland annat vilket flygplan det är, vilken höjd det flyger på och i vilken hastighet. På så sätt kan flygledaren se till att flygplanen i luften och på start- och landningsbanorna inte kommer för nära varandra. Flygplan och andra fordon måste också hållas åtskilda på start- och landningsbanorna.
På flygplatsen är det viktigt för flygledaren att kunna se planen vid start, landning och vid förflyttningar på marken för att snabbt kunna reagera om något går fel.
Utbildning
Utbildningen sker på Entry Point North (EPN) som ligger vid Malmö Airport och tar ca 2,5 år inklusive ett år med elevanställning på arbetsplats.
Det går också att utbilda sig till flygledare inom Försvarsmakten. Detta kombineras då med utbildning till reservofficer.
Normalt färgseende samt normal hörsel är två av kraven.
Arbetsplats
I Sverige finns flygtrafikledning på flera platser och kontrollcentraler. En flygledare kan antingen arbeta med civil eller militär trafik eller med en blandning av båda. Det finns tre olika typer av flygledartjänster. Flygledare som arbetar i flygledartorn vid flygplatser (flygplatskontroll) ansvarar för plan som startar och landar samt för luftrummet närmast flygplatsen.
I Sverige är det Luftfartsverket, LFV, som är Sveriges en ledande aktör inom flygtrafikledning för civil och militär luftfart med tillhörande tjänster, som reglerar antalet som utbildas till flygledare.