Nutritionsepidemiologer studerar sambanden mellan kost- och övriga levnadsvanor och risken att drabbas av eller möjligheter till att förhindra sjukdomar. Vad man vanligtvis menar med nutritionsepidemiolog är att man forskar inom ämnet vid ett universitet.
Genom att undersöka miljö- och beteendemässiga, genetiska och epigenetiska faktorer som påverkar insjuknande i kroniska sjukdomar bidrar nutritionsepidemiologer till att försöka finna nya tillvägagångssätt för prevention av sjukdomar.
Det är sedan länge känt att en hälsosam, balanserad kost och regelbunden fysisk aktivitet ger stora folkhälsovinster med lägre insjuknande och dödlighet i hjärt-kärlsjukdom och cancer. Det behövs dock mer detaljerad kunskap om hur kost- och övriga levnadsvanor påverkar kroniska sjukdomar.
Nutritionsepidemiologer arbetar tvärvetenskapligt med både enkätforskningar och forskning på biomarkörer för att förstå samband och undersöka mekanismer bakom kroniska sjukdomar, först och främst bakom de stora folksjukdomarna, sådana som cancer, hjärt-kärlsjukdomar, diabetes, benskörhet och frakturer, fetma, åldersberoende grå starr, reumatism, bukspottkörtelinflammation, njursjukdomar.
Man studerar hur de sjukdomar påverkas av bland annat följande faktorer: kostmönster, livsmedel, näringsämnen och bioaktiva substanser i maten, miljöföroreningar i kosten, kosttillskott, fysisk aktivitet, alkohol och rökning, fetma, metaboliskt syndrom och diabetes.
Hitta rätt utbildning!
Fyll i intresseformuläret. Vi hjälper dig att hitta utbildningar som leder till detta yrke.
Utbildning
Det finnas flera utbildningsvägar till att bli en nutritionsepidemiolog. En bra början är att man läser nutrition som grundutbildning, t.ex kandidatprogrammet i nutrition. Därefter behövs i regel en masterutbildning (utbildning på avancerad nivå som läses på heltid i två läsår), som kan vara inom nutrition eller inom epidemiologi. De flesta som kallar sig nutritionsepidemiologer har också en forskarutbildning som man blir behörig till efter avslutad utbildning på avancerad nivå (i regel efter att man tagit masterexamen).
Bra förberedande grundutbildning ges på gymnasiets Naturvetenskapsprogrammet. Kandidatprogrammen i nutrition brukar, för särskild behörighet, kräva fysik 2, kemi 2, biologi 2 och matematik 4 (alltså de kurser som ingår som obligatoriska i NA/Naturvetenskap).
Visste du att...?
... om man skulle lägga alla röda blodkroppar från en människa på rad, så skulle längden på den raden uppgå till ca 185 000 km, eller 18 500 mil.
Länktips
- naturvetarna.se
- ki.se/forskning - Fakta om epidemiologi och folkhälsovetenskap
- gymnasieguiden.se/gymnasieprogram/NA/naturvetenskap
Jag hjälper dig att hitta en
utbildning som leder till detta jobb!
Till formuläret