En bergarbetare har ofta känslan av att forcera naturens krafter. Med kunskaper om bergets egenart borrar och spränger man berg och sten. Jobbet görs i samband med byggnads- och anläggningsarbeten. En bergarbetare borrar och spränger inför arbete med anläggning av vägar och gator, men kan också jobba under jord, då man spränger för tunnlar, bergrum och andra konstruktioner. Andra jobb kan handla om att förbereda för till exempel husgrunder eller broar.
Bergarbetare inom bygg- och anläggningssidan har i grunden liknande utbildning och kunskap som en bergarbetare som är utbildad för arbete i gruva. Men det finns skillnader i den teknik och de maskiner som används. Det innebär att en bergarbetare som arbetat i en gruva kan arbeta som bergarbetare inom anläggningssidan och vice versa efter bara kortare kompletterande utbildning.
Utbildning
Gymnasieskolans El- och energiprogrammet, Fordons- och transportprogrammet eller Bygg- och anläggningsprogrammet är lämplig bakgrund för arbete i gruva.
Bergarbetare utbildas internt inom företagen. Internutbildning innebär ungefär fem till sex månaders utbildning för att arbeta som borrare eller laddare. För att bli fullärd i skrotningsarbetet krävs längre erfarenhet, ungefär ett år.
Lärlingstid: 4.300 timmar. Yrkesbevis uppnås först efter 6.800 timmar.
Många arbetsgivare kräver förkunskap i form av slutfört treårigt gymnasium och B-körkort.
Den kommunala vuxenutbildningen kan också anordna bergarbetarutbildningar.
Framtidsutsikter
Gruvnäringen är inne i en mycket stark utveckling och gruvarbetare har goda utsikter till arbete det närmaste året. Särskilt i Norrbotten och Västerbotten, där gruvjobben finns, har bergarbetare en god arbetsmarknad. Tillgången på jobb förväntas öka ytterligare på fem till tio års sikt.
Arbetsplats
Bergarbete inom bygg och anläggning innebär framförallt arbete ovan jord, men vid tunnelbygge förekommer även underjordsarbete.
