På denna webbsida använder vi Cookies (Kakor) för att du skall få ut mesta möjliga av ditt besök på sidan.
Genom att använda webbsidan godkänner du användningen av Cookies, som beskrivs i vår Integritetspolicy

Jag förstår

Studenten

Studenten

Publicerat den

Varje år i slutet av vårterminen tar elever i årskurs tre på gymnasiet studenten.

Vad innebär det egentligen att ”ta studenten”?
Det beror lite på hur man ser på det, dels kan studenten ses som ett avslut på gymnasietiden, elever i årskurs tre på gymnasiet avslutar sina gymnasiestudier.
Studenten kan också ses som en övergång till vuxenlivet, vidare studier, arbetslivet eller något helt annat.
Studenten behöver inte betyda att eleven har en gymnasieexamen, alla har rätt att ”ta studenten” även om eleven inte klarat alla kurser. 
Ofta firas studenten med en fest eller mottagning en s.k. studentmottagning med familj och vänner.

Vad krävs för att få en gymnasieexamen?
Gymnasieexamen kan delas in i yrkesexamen och högskoleförberedande examen.

Gemensamma krav för gymnasieexamen
Minst 2250 godkända gymnasiepoäng på en utbildning som omfattar 2500 gymnasiepoäng. Eleven ska även ha godkända betyg i kurserna: svenska (eller svenska som andraspråk) 1, engelska 5 och matematik 1 samt i sitt gymnasiearbete (vanligen förkortning GA).
Dessutom måste programstrukturen följas (med undantag av att eleven läser Individuellt anpassat program, enligt rektors beslut).
Följande krävs för respektive examen:

Yrkesexamen
Av de programgemensamma ämnena måste minst 400 poäng vara godkända. En elev som har en yrkesexamen och har läst kurser i svenska  (eller svenska som andraspråk) 2 och 3 samt engelska 6, med godkända betyg, har grundläggande behörighet till högskoleutbildning. 

Högskoleförberedande examen
En elev ska ha godkända betyg i kurserna: svenska (eller svenska som andraspråk) 2 och 3 samt engelska 6. En högskoleförberedande examen ger grundläggande behörighet till högskoleutbildning.

Historisk bakgrund
Begreppet "studenten" härstammar från tiden då gymnasieutbildningen i Sverige avslutades med en stor muntlig tenta. Den slutliga tentan kallades för gymnasieexamen, vid ett godkänt resultat på tentan kunde eleverna avsluta sina gymnasiestudier.
De som inte klarade tentan då? Det sägs att de eleverna fick gå ut bakvägen utan studentmössan.
1968 försvann den gamla studentexamen och fanns efter det endast kvar på dåtidens komvux.
Under 70- och 80-talet var det ovanligt med större firanden i samband med gymnasieavslutningar. 
Efter gymnasiereformen på 1990-talet, då även yrkesförberedande utbildningar blev 3-åriga, ökade studentfirandet och blev mer vanligt.
Idag får alla elever vara med och ”ta studenten” när de har läst tre år på gymnasiet. Alla får bära studentmössa och göra det s.k ”utspringet” dvs. springa ut från skolbyggnaden.

Elever som inte går ut gymnasiet med en gymnasieexamen (Examensbevis) får i stället ett s.k Studiebevis. Om en elev efter gymnasiet vill studera vidare och saknar en gymnasieexamen har eleven alltid rätt att komplettera sin gymnasietutbildning. Elever kan läsa upp ämnen som saknas på komvux eller folkhögskola. På Komvux kan man få Examensbevis och på en folkhögskola får man ett Omdöme. Med ett omdöme från en folkhögskola eller med examensbevis från komvux kan man söka till eftergymnasiala utbildnignar, bland anna till utbildningar på högskolor och universitet och inom yrkeshögskolan.

Länktips
http://sverigesradio.se - Är det dags att återinföra studentexamen?
www.gymnasieguiden.se/informeras - läs om kraven för att uppnå Examen från gymnasiet.