På denna webbsida använder vi Cookies (Kakor) för att du skall få ut mesta möjliga av ditt besök på sidan.
Genom att använda webbsidan godkänner du användningen av Cookies, som beskrivs i vår Integritetspolicy Ok

Bättre betyg med distansundervisning?

Bättre betyg med distansundervisning?

Vid det här laget är det är ingen nyhet att coronaåret 2020 präglades av distansundervisning. För landets gymnasieelever övergick undervisningen ganska tidigt till att ske helt eller delvis digitalt. Många trodde att distansundervisningen skulle bidra till sämre betyg. Men faktum är att avgångsbetygen i ämnena svenska, engelska och matematik har höjts år 2020 jämfört med avgångsbetygen i respektive ämne de senaste fyra åren. 

Det ämne som sticker ut extra är matematik. Ett ämne där både lärare och elever tidigt uttryckte en oro kopplat till det nya undervisningssättet. Men oron har visat sig vara onödig. Matematik är nämligen det ämne där betygen ökat mest under året. I kursen matematik 3, som räknas som en av de högre kurserna, ökade betygspoängen år 2020 från 9,3 till 10,1 jämfört med avgångselever tidigare år. 

Det var inte bara andelen elever som klarade sig från ett underkänt betyg som ökade. Även den andel som nådde högsta betyg ökade under året. Denna trend gäller även för kursen svenska 3 där den genomsnittliga betygspoängen ökade från 13,7 till 13,9.

Enligt betygsstatistiken finns det ingenting som tyder på att årskullen 2020 skulle ha haft bättre genomsnittliga betyg än andra årskullar innan pandemin slog till. Därav dras slutsatsen att det inte finns några tydliga anledningar till varför avgångsbetygen såg bättre ut för årskullen 2020. 


Elin sammanfattar:
Hurvida betygen har förbättrats av rättvisa anledningar diskuteras. En del hävdar att lärarna under coronaåret varit mer generösa i sin betygssättning medan andra menar att det skötts precis som vanligt och inte har något med betygssättningen att göra. 

Den slutsatsen lämnar jag åt experter att ta sig an.  

Några slutsatser jag drar själv, helt oberoende av diskussionerna, är bland annat att distansundervisning skulle kunna bidra till större självdisciplin och högre engagemang.

Att studera på egen hand lägger ett större ansvar på dig som elev att själv se till att det som ska göras blir gjort. Kanske kan det vara ett bra sätt att förbereda elever för eventuella vidare studier där undervisningen ofta sker med ett större personligt ansvar. Många gånger är föreläsningar inte obligatoriska på högre studienivå men det finns heller inte tillgång till lektionstid på samma vis som i gymnasieskolan. Kanske kan det vara nyttigt att lära sig ta eget ansvar och styra sin tid i större mån redan på gymnasiet. Av statistiken att anta finns det ett stort personligt ansvar redan hos gymnasieelever. Men det är inte bara i skolan det är nyttigt att kunna ta ansvar. Även i kommande arbetsliv behöver man vara självständigt och kunna ta eget ansvar - oavsett vilket jobb man väljer. 

Om distansundervisning ökar eller minskar engagemanget är nog individuellt. En del trivs bättre i skolan medan andra trivs att sköta det från valfri plats. Själv är jag team hemmakontoret och tror att det finns många med mig som föredrar att få sitta hemma, helt ostört, och sköta sitt eget arbete. Samtidigt finns det de som inte alls har motovation eller koncentration nog att studera hemifrån. 

Rätt eller fel låter jag vara osagt, men det kanske kan komma att vara ett undervisningssätt som fortsätter att utvärderas framåt. Pandemi eller icke pandemi – jag tror att distans, inom skolan såväl som yrkeslivet, är här för att stanna. I alla fall delvis. 


Källor: Dn.se