Genrebild - reportage från framtid.se När det är dags att söka jobb finns det mycket att tänka på. Vad vill jag jobba med? Vem vill jag jobba för? Vart vill jag jobba? Ja, frågorna kan kännas oändliga.
Något som kan vara bra att känna till är vilka olika anställningsformer som finns och vad de innebär. I det här reportaget tar vi upp några av de vanligaste!
Provanställning
Det är vanligt att den första tiden på en ny arbetsplats är en provanställning. Provanställning innebär att både den anställda och arbetsgivaren har tid att prova på hur anställningen fungerar för båda parter. Under en provanställning finns det tid att undersöka om arbetet passar den anställda och om den anställda passar för arbetet. Något som kan vara bra att känna till är att en provanställning enbart får vara i maximalt 6 månader.
Uppsägningstiden för en provanställning är 2 veckor och meddelande till arbetstagaren skall alltså ges senast 2 veckor innan provanställningen upphör. Arbetsgivaren behöver egentligen inte ange skäl till varför provanställningen avslutas. Om arbetstagaren och arbetsgivaren är nöjda med varandra så övergår provanställningen till en fast anställning / tillsvidareanställning efter 6 månader.
Tillsvidareanställning (fast anställning) är en anställningsform som fortlöper fram tills dess att den anställde själv väljer att sluta eller om arbetsgivaren skulle behöva säga upp sin anställda av olika skäl, exempelvis på grund av arbetsbrist.
Heltids- eller deltidsanställning är en benämning på hur många timmar du arbetar. En heltidsanställning i Sverige innebär att arbetstagaren arbetar cirka 40 timmar i veckan, brukar också kallas att man jobbar 100%. Som deltidsanställd arbetar du en viss del av motsvarande heltid. Jobbar du deltid 50% så innebär det cirka 20 timmar i veckan. Vid deltidanställning på 50% motsvarar så får du också bara hälften så stor inkomst som det hade blivit för en heltidsanställning på 100%.
Säsongsanställning
En del arbetsgivare har olika mycket arbete, beroende på säsong och väljer därför att anställa säsongsarbetare. En säsongsanställning innebär att arbetstagaren enbart är anställd under vissa delar av året. Exempel på arbetsplatser med säsongsanställning kan vara t.ex. en skidanläggning under vintersäsongen eller på en nöjespark under sommaren. I dessa typer av anställningar kan det förekomma olika villkor.
Ferieanställning är en anställningsform som är vanlig i samband med studier. Då pågår anställningen endast korta perioder t.ex. ett sommarjobb eller under specifika helger så som jul- och nyårshelgen.
Visstidsanställning / Projektanställning / Vikariat är anställningsformer som är tidsbestämda. Det kan vara anställningar där arbetsgivaren bara behöver extra arbetskraft under en viss period av hög belastning eller kanske för att testa en ny produkt/tjänst eller ett nytt projekt som skall hanteras. Det kan även handla om att vikariera för en person hos arbetsgivaren som är sjukskriven under längre tid eller att någon behöver vara föräldraledig. Något som kan vara bra att veta är att en visstidsanställning som varat i mer än två år, under en femårsperiod, ger arbetstagaren automatisk rätt till en tillsvidareanställning.
Lärling kan en studerande på t.ex. ett gymnasialt yrkesprogram bli. Att vara lärling innebär att arbetstagaren fortsätter utbilda sig inom yrket fast på arbetsplatsen istället för i skolan, samtidigt som arbetsgivaren betalar en lärlingslön.
Egenföretagare innebär att vara sin egen arbetsgivare. En egenföretagare kan vara ensam i sitt företag eller ha byggt upp ett stort bolag med flera anställda. Att vara egenföretagare innebär att du själv skapar din egen försörjning, på gott och ont. Du kan bestämma mer hur du vill utveckla dina idéer eller hur du vill planera din arbetstid, men samtidigt är det ett stort ansvar och ofta en ekonomisk risk att starta och driva ett eget företag. Ett sätt att starta sitt eget företag är att börja i mindre skala och kanske lägga ett para dagar i veckan på att utveckla sin idé, samtidigt som man jobbar som anställd resten av veckan och då får sin garanterade inkomst.
Frilans / Giggare är en variant av egenföretagare, där du skaffar egna uppdrag. Frilans finns ofta inom kreativa yrken som fotograf, formgivare, skribent eller liknande och du kan bli anlitad av en tidning, kommunikationsbyrå eller ett företag som behöver tillfällig hjälp. Giggare är ett ganska nytt ord för en person som åtar sig tillfälliga uppdrag av olika slag och det påminner mycket om hur en frilansare arbetar.
Din lön
När det gäller den ersättning du får för att utföra ett jobb så finns det olika upplägg för hur lönen beräknas och betalas ut. Några vanliga exempel är:
Månadslön: En fast summa som betalas ut i slutet av varje månad (ofta den 25:e). Du får lön även under de semesterdagar du har enligt ditt anställningsavtal. Under semesterdagarna blir det ofta lite extra lön, det kallas semesterersättning och brukar vara 12% av din lön.
Timlön: Du kanske arbetar enligt ett arbetsschema som ser lite olika ut varje vecka och då får du betalt för de antal timmar du arbetat under en viss period.
Provisions-/Prestationslön: Denna ersättningsform är vanlig vid arbete med försäljning. Det är då vanligt att du får en mindre del i fast ersättning och sedan olika hög lön beroende på hur mycket du har sålt under en viss period.
Semester
Naturligtvis måste du ha semester och få möjlighet att vila upp dig efter allt jobbande. När det gäller antal semesterdagar du får per år så brukar detta variera, vanligt är 5 veckors betald semester per år. Ofta måste du först arbeta ett visst antal månader för att "jobba in" rätten till semesterdagar, men ibland går det att förhandla om vissa dagar i förskott (t ex. om du börjat på nytt jobb precis innan sommaren).
Lycka till och hoppas att du kommer att trivas på ditt jobb!
Källa: Arbetsförmedlingen och Framtid.se
Reportage från framtid.se