På denna webbsida använder vi Cookies (Kakor) för att du skall få ut mesta möjliga av ditt besök på sidan.
Genom att använda webbsidan godkänner du användningen av Cookies, som beskrivs i vår Integritetspolicy Ok

Yrken efter SA, alla inriktningar

Yrken efter SA, alla inriktningar

Samhällsvetenskapsprogrammet är ett av de nationella svenska högskoleförberedande gymnasieprogram. Om man uppfyller kraven för gymnasieexamen och får ut sitt examensbevis, blir man behörig till ett stort antal eftergymnasiala utbildningar. Man kan söka för att plugga vidare på högskola/universitetyrkeshögskolaKKU eller på privata skolor både i Sverige och utomlands.

Här är några exempel på yrken som man kan vidareutbilda sig till oavsett inriktning på programmet:

 

Yrken där internutbildning ges av arbetsgivaren efter det att man får anställning:

 

Exempel på yrken som kräver Högskoleutbildning:

Om man får godkänt betyg i Matematik 3 blir man även behörig till utbildningar som leder till följande yrken:

 

*OBS! Lantmätarprogrammen kan ha olika inriktningar - för inriktning Ekonomi/Juridik är särskild behörighet Matematik 3 och Samhällskunskap 1b, men till inriktning Högskoleingenjör krävs även godkända betyg i fysik2 och kemi1.

Om man får godkänt betyg i Naturkunskap 2 blir man även behörig till utbildningar som leder till följande yrken:

Om man får godkända betyg i både Naturkunskap 2 och Matematik 3 blir man behörig till utbildningar som leder till följande yrken:

 

Om man får godkänt betyg i Fysik 1a (som endast kan läsas inom Individuellt val eller som utökad kurs, utanför programmets 2500 poäng) - blir man behörig till Högskole- och Yrkeshögskoleutbildningar som leder till följande yrken:

Övriga yrken som kräver en Yrkeshögskoleutbildning och som man normalt sett blir behörig till efter examen på Samhällsvetenskapsprogrammet:

 

Naturligtvis finns många fler yrkeshögskoleutbildningar inom alla möjliga yrken och branscher. Och det är bra att veta att även om man inte är behörig, kan man ändå komma in på en yrkeshögskoleutbildnding i "fri kvot". Se hela utbudet på yhguiden.se

Yrken som inte nödvändigtvis kräver någon form av eftergymnasial utbildning:

 

Yrken som ofta kräver någon form av eftergymnasial utbildning, men den behöver inte vara på högskolenivå och ibland kan man "kompensera" avsaknad av högre utbildning genom lång arbetslivserfarenhet:

 

Det brukar för behörighet till eftergymnasiala utbildningar inte spela någon större roll vilken inriktning på SA man har tagit examen på, med ETT undantag - vill man bli lärare i Samhällskunskap, bör man få godkänt betyg i kursen Samhällskunskap 2, en gymnasial kurs som ingår i inriktningar Samhällsvetenskap och Beteendevetenskap.

Om man läser inriktning Medier, information och kommunikation, där den kursen ej ingår som en obligatorisk kurs, kan man troligtvis, om man så önskar, läsa Samhällskunskap 2 som en valbar kurs.

Inom yrket Ämneslärare finns det många olika ämneskombinationer som lärare kan vara behöriga att undervisa i, oftast är Gymnasielärare behörig i två ämnen och en Ämneslärare på högstadiet i grundskolan i tre ämnen.

De obligatoriska kurser på SA berättigar till följande ämneslärarutbildningar:

  • Geografi
  • Filosofi
  • Samhällskunskap (dock ej på inriktningen SA-media)
  • Historia
  • Religion

 

För behörighet att undervisa i fler ämnen kan det krävas att man på gymnasiet läser ett "utökat program" och "rätt kursutbud" på gymnasieskolan måste erbjudas, alternativt kan komplettering på komvux, folkhögskola eller genom självstudier efter gymnasieskolan, krävas.

Visa mer
Visa mindre

MINA ÅSIKTER OM DETTA YRKE

Jobbar du inom detta yrke och tycker att något saknas eller inte stämmer i vår beskrivning?
Fyll i formuläret så lyssnar vi gärna på dina åsikter.