På denna webbsida använder vi Cookies (Kakor) för att du skall få ut mesta möjliga av ditt besök på sidan.
Genom att använda webbsidan godkänner du användningen av Cookies, som beskrivs i vår Integritetspolicy

Jag förstår

Yrken efter SA, alla inriktningar

Yrken efter SA, alla inriktningar

Samhällsvetenskapsprogrammet är ett av de nationella svenska högskoleförberedande gymnasieprogram. Om man uppfyller kraven för gymnasieexamen och får ut sitt examensbevis, blir man behörig till ett stort antal eftergymnasiala utbildningar. Man kan söka för att plugga vidare på högskola/universitetyrkeshögskolaKKU eller på privata skolor både i Sverige och utomlands.

Här nere visar vi ett antal exempe på yrken som man kan satsa på efter att ha gått Samhällsvetenskapsprogrammet, oavsett inriktning på programmet:

  • Gymnasiekompetensyrken - det är yrken man kan jobba inom utan att ha någon eftergymnasial utbildning och då man på gymnasiet ej har lärt sig något specifikt yrke, det är alltså "allmänna kunskaper och färdigheter" som räcker för att kunna få jobb
  • Fritidsledare - kräver en folkhögskoleutbildning på eftergymnasial nivå
  • Polis- för behörighet till polisutbildningen krävs det att man bl a har körkort B (för personbil)
  • Väktare och soldat och andra Yrken inom Försvarsmakten

 

Exempel på yrken som kräver "specialutbildning" som ges av arbetsgivare efter det att man får anställning:

 

Exempel på akademiska yrken, dvs yrken som kräver Högskoleutbildning:

Jurist, KronofogdeÅklagare, Advokat, Domare, Affärsjurist, FöretagsjuristVerksjurist eller  inom något domstolsyrke.

 

Olika sorters Lärare t.ex Waldorflärare, Folkhögskolelärare och Vuxenlärare

Grundskolelärare eller Ämneslärare med möjlighet att senare vidareutbilda sig till Högskolelärare, Speciallärare eller till Specialpedagog

Om man får godkänt betyg i Matematik 3 (Valbar kurs) blir man även behörig till utbildningar som leder till följande yrken:

 

Om man får godkänt betyg i Naturkunskap 2 (Valbar kurs) blir man även behörig till utbildningar som leder till följande yrken:

Om man får godkända betyg i både Naturkunskap 2 och Matematik 3 blir man behörig till utbildningar som leder till följande yrken:

 

Om man får godkänt betyg i Fysik 1a (som endast kan läsas inom Individuellt val eller som utökad kurs, utanför programmets 2500 poäng) - blir man behörig till Yrkeshögskoleutbildningar som leder till följande yrken:

Övriga yrken som kräver en Yrkeshögskoleutbildning och som man normalt sett blir behörig till efter examen på Samhällsvetenskapsprogrammet:

 

Naturligtvis finns många fler yrkeshögskoleutbildningar inom alla möjliga yrken och branscher. Och det är bra att veta att även om man inte är behörig, kan man ändå komma in på en yrkeshögskoleutbilnding i "fri kvot". Se hela utbudet på www.yhguiden.se

Yrken som inte nödvändigtvis kräver någon form av eftergymnasial utbildning och som man kan satsa på efter examen på SA:

 

Yrken som ofta kräver någon form av eftergymnasial utbildning, men den behöver inte vara på högskolenivå och ibland kan man "kompensera" avsaknad av högre utbildning genom lång arbetslivserfarenhet:

 

Det brukar för behörighet till eftergymnasiala utbildningar inte spela någon större roll vilken inriktning på SA man har tagit examen på, med ETT undantag - vill man bli lärare i Samhällskunskap, bör man få godkänt betyg i kursen Samhällskunskap 2, en gymnasial kurs som ingår i inriktningar Samhällsvetenskap och Beteendevetenskap.

Om man läser inriktning Medier, information och kommunikation, där den kursen ej ingår som en obligatorisk kurs, kan man troligtvis, om man så önskar, läsa Samhällskunskap 2 som en valbar kurs.

Inom yrket Ämneslärare finns det många olika ämneskombinationer som lärare kan vara behöriga att undervisa i, oftast är Gymnasielärare behörig i två ämnen och en Ämneslärare på högstadiet i grundskolan i tre ämnen.

De obligatoriska kurser på SA berättigar till följande ämneslärarutbildnignar - ämneslärare i Geografi, Filosofi, Samhällskunskap (dock ej på inriktningen SA-media), Historia, Religion m.fl.

För behörighet att undervisa i fler ämnen kan det krävas att man på gymnasiet läser ett "utökat program" och "rätt kursutbud" på gymnasieskolan måste erbjudas, alternativt kan komplettering på komvux, folkhögskola eller genom självstudier efter gymnasieskolan, krävas.

Länktips

MINA ÅSIKTER OM DETTA YRKE

Jobbar du inom detta yrke och tycker att något saknas eller inte stämmer i vår beskrivning?
Fyll i formuläret så lyssnar vi gärna på dina åsikter.